Nörderi forts. Att spinna ull

Det behövs tydligen November för att bloggarna ska komma igång.

Jag har varit på kurs, gravt nördig, att spinna ull på stödd slända. Lätt var det inte men ganska trevligt och jag fick till det till slut. Och inte nog med det, vi fick lära oss att spinna och tvinna på samma slända.
När man spinner på stödd slända har man alltså inte sländan hängande i garnet som man brukar se på diverse bilder. Sländan vilar i en skål. Fördelen är att man inte tappar sländan och dessutom kan garnet bli fluffigare och det är ganska bekvämt.

Nu är frågan åt vilket håll nörderiet ska gå. Man kan naturligtvis ha väldigt tjusiga (och dyra) sländor i ädelträ och man kan spinna på en träpinne. Självklart är det en njutning i att ha vackra redskap men den tekniska skickligheten måste finns hos maskinisten.

På kursen hade vi ullprovning. Vi fick varsin godispåse med fem olika fibertussar i. så gällde det att avgöra vad det var, hur man skulle göra sig med det, kamma eller karda eller inget alls och hur det skulle spinnas. Det var lärorikt.

Det här är min slända, den ligger i en saltskål, tror jag. Den är lite för kort och tjock ansåg sakkunskapen men jag anser att det är don efter person.

Korgen jag fick av svägerskan passar perfekt.

 Men så var det det där med flockbeteendet, man vill ju gärna ha flera så istället för att köpa en slända för tusenlappen så  åkte jag hem och körde en sushipinne i pennvässaren och satte på en träkula.

Surt sa räven

Sen är det bara att spinna. Förr eller senare får jag frågan vad jag ska med allt garn till, tja, vad gör folk med alla korsord de löst? T ex.

Och jag har svarat på kommentarerna men de publiceras inte, vad har jag gjort för fel nudå?

Om att spinna ull och befinnas vara nörd.

Jag är nörd, erkänner utan omsvep. Det är nåt märkligt med att spinna ull,  det är meditativt, man blir lugn.

För några år sedan halkade jag in på en spinnkurs, sen var det kört. Det första ullsnöret var inte vackert, numera spinner jag faktiskt garn, det har blivit bättre men inte riktigt bra.
Däremot har jag börjat fundera på hur det gick till förr.
Naturligtvis är jag glad att jag inte leva på vikingatiden och ska spinna garn till ett segel. T ex.

Att knacka ihjäl ett djur och göra ett skinn var möjligen enklare än att klippa får, karda, spinna. väva ett tyg och sy ett plagg av.
Först spann jag på spinnrock, jag köpte en gammal spinnrock, hittade tre på uthusvinden (?!). Svågern var på auktion och hade hört talas om att jag spann och kom med en spinnrock till. En spinnrock stod på ett loppis och var väldigt blå och söt, den fick följa med hem. En kopia av en 1700-tals spinnrock kunde jag inte motstå och kvinnan som sålde den skickade med en bunt sländor av pur entusiasm. Tack. Sen var det kört på sländfronten också.
Jag ordnade lite kurser och blev av med några spinnrockar.

Innan spinnrocken fanns så spann man på man slända

 

En del har tyngd i botten, dom trivs jag bäst med

Men den här med marmortyngden är för tung, känns nästa död att spinna med

Den här är topptyngd, dvs haken sitter i toppen

en del har metallkrok

några har alldeles slät spets, då lägger man ett halvslag runt spetsen, som den turkiska sländan.

Det är en fiffig uppfinning, när man är klar med spinnandet drar man ur långa pinnen, sedan den ena i krysset och sist den andra och vips så har man ett färdigt nystan som man kan tvinna tvåtrådigt av.

Stödd slända hänger inte i luften som de andra utan vilar i en kopp. Historien kring den stödda sländan och hur man använder den vet jag inte, dock äger jag en, den var så fin och välgjord. Men snart vet jag för i oktober ska jag gå en kurs  på Sägergläntan. 

Och ja, det går att sticka sig på en slända.

Naturligtvis gick man och spann om man inte stickade men var hade dom ullen när dom gick i skogen och vallade korna/fåren/getterna. Jo på en distaff fast på ren svenska heter det herkul, dom var långa, även en meter men när spinnrockarna kom kapade man av dom och satt den fina pinnen i spinnrocken.

En sån här alltså. Men det är nästa nördgrej och hittar du en sån här på loppis eller fånga den, den har historia, men det ska jag inte ta nu för det är nästa nördgrej.

 En slända till, bottentyngd

och en slända till, topptyngd

och ytterligare en, fast det veti17

en till topptyngd

och en bottentyngd

 En till bottentyngd

en i fina korgen som jag fick av svägerskan

och en fin blå

Nej jag samlar inte på sländor, det bara blev så.

Mitt i sommaren

Det är mitt i sommaren anser jag fast det inte är midsommar. Det är torrt och varmt och har regnat två mm sedan i början av maj. I alla mina vattentunnor är det tomt och jag har slutat vattna förutom växthuset och jordgubbslandet.

Skogsbränderna härjar i Norra Dalarna, Jämtland och Härjedalen. Kompisarna i Olingdal fick evakuera men har nu fått komma tillbaka hem och sover med ett öga i taget. Alla är vaksamma och gu'nåde den tänder en grill.
Hur når man ut med information turister från andra länder?

Är det dåligt väder när det är så varmt och soligt så att man inte kan vara ute?

Vinden blåser hit och dit och ibland kommer brandrök och ibland är det klart och solsken. Att ge ut en bok med titeln "Ett jävla solsken" var väl lite osis den här sommaren. Att tolka boktiteln som en inlägg i klimatdebatten ligger nära till hands. Boken handlar om Ester Blenda Nordström som var en pionjär i journalistik om än något våghalsig.

Alltså måste man hitta på något att göra inomhus, baka t ex. Degen jäste så den nästan anföll, naturligtvis. Att jag aldrig lär mig, det blir ju så när det är såhär varmt, vilket det har varit vart tionde år, inte minns jag hur det gick med bullbaket då. Bullarna är slut, då ska det bakas.

Vi har fått ett barnbarn, naturligtvis världens ljuvligaste men det är jobbigt med värmen och är man bara två månader är det mycket som sker i kroppen och runt omkring.
Hur gör dom som har 40 grader hela tiden?

Här ligger barnbarnet i tarrsängen i fäboden med sin far och möjligen är det tänkt att pyret ska sova men jag tror jag vet vem som somnar först.

Vi kanske skulle konsultera de som är från länder med varmare klimat. Hur gör man för att kunna göra något alls och inte bara sitta i skuggan och vänta på kvällens svalka?

Men gå och bada!

 Jag tror klimatet har fått feber

Plötsligt och oväntat

Plötsligt och oväntat, som alltid. Det är lika när snö och kyla plötsligt och oväntat faller över oss i november.

Såhär såg det ut den 14 april

och såhär den 14 maj.

Den förväntade fruktansvärda vårfloden försvann rakt ner i backen och så blev det grönt och fint.

Jordgubbsbladen har pärlhalsband på morgnarna och livet är barfota och ganska spännande.

Lopp och att kvarta är Veckoteman

Jodå, visst är det vackert

Heter det teman eller temata?
Nå hur som helst skulle jag skriva om Lopp, det ligger ju nära till hands med Vasaloppet inpå knutarna. Det borde heta Vasaloppen för de blir bara flera och fler lopp. Nu är det drygt 20 lopp. Svärmor frågade en gång var vi skulle fira Vasaloppet, det är något av en lokal helg. Numera är det en hel vecka på vinter och två veckoslut på sommaren.
Ca 60 000 pers mer än vanligt ska rymmas i trakten under vintervasan. Lokalbussarna är gratis, man vill inte ha en enda onödig bil i centrum. Hemtjänstpersonalen m fl yrkesgrupper gruvar sig. Men förståelsen är ändå stor, man vet ju att väldigt många av besökarna både äter och sover och handlar. Många lokala föreningar tjänar en slant på att hjälpa till.

Hotellrum finns inte att uppbringa. Det är nu kvartandet kan bli problem.
Många ortsbor flyttar ut till fäboden och hyr ut hela huset till skidåkare.
De två ryssarna som bott hos en familj under Vasaloppet i flera år fick verkligen problem. De stod vid huset och det var tomt och till salu. En granne hittade de två bekymrade ryssarna och hon erbjöd dom att bo i gästrummet. Sedan kom hennes make hem och blev upprörd och ifrågasatte lämpligheten i att hyra ut till ryska maffian. Senare på kvällen satt alla tre herrarna i soffan och skålade i vodka.

Dotterns stuga med begränsad utsikt

En kväll för några år sedan ringde min granne och sa med panik i rösten att "dom brukar alltid bo hos mig men nu orkar jag inte med dom, kan dom få kvarta hos dig?" Jodå.
Det var två synnerligen självgående herrar. Vi märkte inte mycket av dom mer än att dom var borta på morgonen och efterlämnade några hundralappar på köksbordet. De återkom några år, ibland var familjerna med.

Knepigare var det när gamla kurskompisen ringde och undrade om jag hade tips om var man kan kvarta med två släktingar från Japan. Visst, välkomna.
Ganska snart insåg vi att dom inte skulle klara av starten utan handfast vägledning. Maken körde dom till starten i fyratiden på morgonen, såg till att dom fick på sig nummerlapparna och att chipen satt kring fotlederna. Sedan körde dom som bara japaner kan.

Undrar hur grannarna har det, dom syns inte längre

Men årets kvarting tog nog priset, jag hade tänkt åka på en ullfestival men mådde dåligt och ställde in den resan och det var ju tur för plötsligt ringde telefonen. Någon sa att någon hade sagt att de skulle få bo hos oss. Ok..? jo jag hade pratat med någon om det i höstas men sen inte fått något besked trots efterforskningar.
Skrapig mobil, dålig mottagning och ovan dialekt, det kan bli hur fel som helst. Men jag uppfattade att det var två som skulle komma. Inga problem, välkomna! Men några skulle komma med tåg och några med bil. Öh.. hur många? Två lag var det, som skulle åka stafettvasan, två dagar senare.
Allt går att ordna och trevligt folk kan man alltid klämma in och det gick den här gången också.

Det är knackigt med bilder från Vasaloppen, jag har hållit mig undan nämligen.

Vattenpumpen i fäboden har knappt näsan över ytan

Fler temabloggare i fliken ovan.

Veckans rubrik: Lopp

Det verkar inte vara någon rusning till bloggteman så jag föreslår helt enkelt:
Vecka 10 Lopp
Vecka 11 Kvarta
Vecka 12 Troll
Vecka 13 Vår

Sen måste jag sätta mig och fundera vad jag ska hitta på att skriva om Lopp. Vasaloppet kanske.
Jag återkommer.

När det blir istappar är våren på väg, eller också är taket dåligt isolerat

Veckans tema Makt

Fast det var nog några veckor sendan bloggtemat var Makt, men jag fastnade där, körde liksom fast i snön. Helt maktlös mot denna övermakt.
Det är snön som har makt över oss nu, vi är helt okuperade av snön.

Rådjuren har det svårt och smakar på frysta vindruvor.
Vi har tagit björklöv för att färga med men det har dom fått.

Snöröjningen hinner inte med och traktorerna far hit och dit med grova hjul på och vägen blir som en tvättbräda. Så småningom kommer en väghyvel och slätar till det.
Snöröjarna klagar, det finns ingenstans att göra av snön längre. I varje korsning är snövallarna lite högre än utmed vägen. Man får sticka fram nosen väldigt försiktigt.
T o m Vasaloppet klagar på att det är för mycket snö
Men vacker är det.

Mitt växthus är numera ett drivhus

Snön är ganska hållfast ändå

Jag trodde grannen hade besök men han hade bara en ny mössa.

Snöflingor är en bräcklig konstruktion men se vad de kan åstadkomma när dom håller ihop

Utsikt från dotterns fönster

och så snöar det, igen

Tema Plus och minus

Nu vill PettasKarin i Lördagsbloggarna att vi ska skriva om Plus och Minus. Tyvärr har jag inte så mycket plus att redovisa men väldigt mycket minus.
 T ex tycker jag det är ett minus med all snö och all kyla och inte verkar det bli bättre, snarare tvärtom.

 Februari brukar vara värst och snöar gör det stup i ett. Kommunen har bett om överseende för bristfällig snöröjning, dom hinner helt enkelt inte få undan det.

Skidåkarna har att glida på och inte ens Vasaloppet klagar, det har funnits år då det varit snöinsamling.

Men visst kan det bli kul former, grannen har bollfrans på sin lada.

Det skulle väl möjligen vara ett plus.

Flera temabloggare i fliken ovan.

Snällhet Veckans tema

Pettaskarin på Åland vill att vi ska skriv om snällhet den här veckan och jag lyder snällt. Flera veckobloggare i fliken ovan.

Såhär sjöng Turid om Snällhet. Åh det var så länge sedan. Och det krävs nog en förklaring till visan. Det är en satir och den är kritisk, Turid Lundqvist debuterade i slutet av 60-talet och var som mest aktiv under 70- och 80talen. Hon anslöt sig till proggrörelsen och blev också engagerad inom kvinnorörelsen. Under förra hälften av 1970-talet uppträdde hon ofta tillsammans med rockgruppen Kebnekaise. 
Nej det är inte snällt att vara självutplånande eller oärlig.

Är det skillnad på snällhet och att vara snäll?

 I Fryksås fäbodar var det rimfrost på träden

Idag var jag snäll och jag använde mig av det presentkort jag fått av yogagrupperna på ett spa på Smidgården i Fryksås fäbod, Fäboden ligger högt upp i bergen.  Det finns inte några djur på den fäboden längre men den blomstrar ändå,  tack vare turisterna.
Men vem vill sitta ensam och skramla på ett spa? Jag raggade ihop några kompisar och som var pigga på att bli lite ompysslade. Bra idé, tyckte dom, snällt att jag tänkte på dom (vem vill sitta ensam...?)

Man kan se både Orsasjön och Siljan, vanligtvis

Medan vi i tur och ordning fick våra massagebehandlingar passade jag på att lära ut en enkel ansiktsmassage, enbart av den anledningen att jag vill ha den själv. Det var väl snällt, och lite egoistiskt.

Man brukar faktiskt se stora delar av Siljansringen från Fryksås, men inte idag.

Men det var så vacker så vi var nöjda ändå

Vi har näsa för snö här i trakterna

Rörelse

Det var väldigt trevligt att ha kurs i Spanien

Rörelse, ett tema veckans blogg, eller om det var förra veckans...

Sedan 2004 har jag varit ledare för grupper i yoga, Kundaliniyoga. Yoga är fantastiskt, det är så enkelt, och svårt. Man gör några ställningar och sedan vilar man några minuter. Man blir sällan svettig i yoga. I alla fall i min yoga, det finns många andra sorter som är betydligt mera krävande.

Yogalärarutbildningen var i Spanien och det vår ju väldigt trevligt, fem veckor var vi där med praktik hemma mellan veckorna.

I min yoga fanns en del regler,
1. Tävla inte.
2. Jämför dig inte med andra.
3. Det får inte göra ont, det kan vara tråkigt och jobbigt men det är en annan sak
4. Lägg inte glasögon på golvet.

Sedan 2004 har jag haft mer än 1500 yogapass och sagt:
Andas in, andas ut, sänk axlarna, räta upp ryggen, slappna av i ansiktet ... osv. Varenda gång.
Det är lätt att förstå att jag kände mig lite tjatig.


Långa vilan på slutet av passet är nog den populäraste delen.

Många gånger har jag fått påminna mig själv och säga, sänk axlarna, varvid många sänkte axlarna, vi är ju så duktiga på att dra upp dom. Ibland var min dotter med på yogan och det var nyttigt för då kunde jag få ärliga recensioner. Varje gång jag påminde om att justera en ställning eller rörelse så uppfattade hon mig som tjatig men rättade sig ändå eftersom det behövdes.
När jag sa att det var dags att resa sig ur vilostunderna så var jag inte populär. Det hände att folk reste sig upp med förvirrad min och såg lite skamsna ut, ibland vilar man lite väl hårt.

Nu har jag avslutat mina yogagrupper men skickar varje vecka ett litet sms med påminnelse om avslappning och någon behändig rörelse.
Ryggflex t ex, det är min favoritrörelse. Sitt på en stol med händerna på knäna, Svanka och andas in, stanna upp lite. Skjut rygg och andas ut - lite till, stanna till lite och fortsätt så. lugnt och stilla.
Det som händer är att du ökar rörligheten i ryggen, syresätter hela kroppen, får fart på ryggmärgsvätskan och masserar inre organ (när masserade du levern senast?)

Om du kollar längst upp på sidan så finns det en flik med tre prickar på. Det är mitt tack-o-adjöbrev till mina yogisar, många av dom har hängt med under alla år.

Den här bilden hittade sonen på en teburk i en butik.