lördag 16 april 2016

Färg Lördagslogg

Idag ska vi lördagsbloggare skriva om färg. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan

Nu hade jag helt andra planer egentligen, jag skulle skriva om färgspråk och symboler och favoritfärger och problemet med att se olika färger på höger och vänster öga. Dvs när man opererar grå starr så byts den grumlade linsen ut mot en klar fin plastlins. Det är bara det att den är lite väl klar medan den naturliga linsen är lite gultonad. Det innebär att man har ett gulfilter på ena ögat men inte på det andra och då börjar man fundera vad det är för färg man ser egentligen. Och vad ser andra. Den där blusen som var fint blå visade sig dra åt lila, det är inte min färg.

Det finns mycket att  skriva om färg. Men så hamnade jag här:


20 kubikmeter björkved ska sågas, klyvas och travas. Uppmuntrande grannar påstår att det är mysigt trevligt och frisk luft och bra träning. Välkommen säger jag men då har dom inte tid.


Dalarna var ju känt för sina vackra vita björkstammar, men det var nog på den tiden röken från kolmilorna förorenade luften så att det inte växte lav på stammarna.  Det gör det nu och färgskalan är alltid rätt. Björkstammar har alla möjliga ljusa trevliga färger och blir det en skada på björken så att saven rinner över och börjar jäsa på så kan det bli energiskt rosa.


Under nävret är finns det vackert rostbruna nyanser som är min favorit 


Och när jag sedan klyver vedbiten så är det lika vackert. 
Nu var det ju så att Pensionären sågade och sågade och sågade 


och jag klöv bitarna. Men det går mycket fortare att såga än att kliya, i synnerhet som jag måste fotografera alla vackra färger och intressanta mönster.


Men Pensionären var glad ändå för nu har vi gnagt oss igenom mer än hälften,
så nu får vi ledigt över helgen, man vill ju inte störa grannarna.

16 kommentarer:

  1. OJ! Imponerande – och vackra färger dessutom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan så jag är impad själv och mycket tyngdlyftning blir det.

      Radera
  2. Det blev ju mycket färg när du väl kom igång!

    SvaraRadera
  3. Trä är vackert på alla ledder och färgskalan mycket mera varierad än en kan tro, Jag gav bort en tumstock i present till en yngling som först såg måttligt road ut. Men när han upptäckte att varje led var av ett eget träslag blev han lika entusiastisk som jag när jag köpte den.
    Min svägerska är vedtokig, Hon klyver och staplar och mäter millimeter till de vackraste staplar, ingenting får störa mönstret. Och ingen tillåts hjälpa till. Tack och lov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där tumstocken har jag också sett någonstans, jättefin men vågar man använda den?
      Jag börjar misstänka att Pensionären har samma diagnos som din svägerska, i viss mån, jag får väldigt gärna delta i verksamheten.

      Radera
    2. Om ni inte redan har den så är här ett förslag till presentbok till Pensionären:
      http://www.bokus.com/bok/9789127133969/ved-allt-om-huggning-stapling-och-torkning-och-vedeldningens-sjal/
      Jag gav den till svägerskan som blev hellycklig.

      Radera
    3. Jodå den är noggrant genomläst. Och snart är alla 20 kubik ved sågad kluven och staplad.

      Radera
  4. Jag naturens färger är ju de allra finaste. Men det där med att man ser olika färger med höger och vänster öga har jag aldrig märkt Det måste väl bero på att du är ögonopererad. Men visst kan människor uppleva färger olika. Smaken är ju olika.
    Hälsningar
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturen har ju nästan alltid rätt.
      Man gulnar och grånar och vitnar med åren och linserna lär ska gulna, i alla fall när man har grå starr. Och så byts en lins ut och mot en klar plastlins och då blir det olika färger. Nu vågar jag inte lita på vad jag ser och vad andra ser har jag ännu mindre aning om.
      Min roströda jacka var vinröd och min blå blus var blålila, nää usch.

      Radera
  5. Jag känner igen det där med att annat tränger sig före bloggandet, men du lyckades ju lösa det fint! När det gäller hårt kroppsarbete är jag alltid intresserad - om det inte gäller klippa granhäck. Bara att höra av sig! Min svärfar brukar alltid spara risdragning och eldning på våren eller hösten till mej, han vet att jag gillar det. Tyvärr är hans tålamod kortare än mitt, så om jag inte kan bums, drar och eldar han själv, men oftast tajmar det bra.
    Idag vädrade jag förresten rullskidorna, måste ju hänga i med träningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du jag ska gräva upp nya land - om du är intresserad av kroppsarbete alltså, jag klarar mig bra utan.
      Men Pensionären tyckte nog jag var lite dryg när jag kröp omkring och fotograferade vedbitar istället för att klyva.

      Radera
    2. Yes, en helg! Du måste hålla med tydliga anvisningar om var det ska grävas, annars kan jag råka gräva upp hela kvarteret.

      Radera
    3. Oh ja, jag kan staka ut noga men bara i ytled och det är bara sand så det är väl risk att du grävre för djupt.

      Radera
  6. Den där sysselsättningen känner jag igen. Och sen ska det staplas. Dööööötrist... Fyra hemmavarande barn gjorde susen på den tiden. Nu är det gubben och jag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några barn har jag inte sett till på vedbacken. Men det är ganska meditativt att hantera veden. Jag fattar aldrig så många beslut som när jag klyver ved, Är det så att denna vedbit innehåller en träslev kanske, och på vilken ledd ska den klyvas osv.

      Radera