– Ska
vi leka? sa jag när jag ringde väninnan
Gunilla, även hon är pensionär men hon är mera rutinerad för hon har varit
pensionär i ett par år, Jag vet ju inte riktigt hur man gör än.
Vi har pratat om det ett tag och
dottern suckade och sa att hon ville vara med men hon jobbar och pluggar och
har egentligen inte tid.
Gunilla passar vattenbadet
Vi ska pröva att slöjda i plåt
och så ska vi göra salvor. Men det viktigaste är inte vad vi gör utan att vi
gör och så får vi se vad som fungerar och hur det blir.
|
Plåtslöjd, ölburkar och konservburkar är bra |
Egentligen känns det som om jag
bara gjort ett uppehåll i lekandet och klivit in i arbetslivet i sisådär 45 år.
Nu har jag klivit ur och återupptagit lekandet. Klivit över min egen
generationsklyfta och fått med mig lite materialkännedom och kunskap på vägen.
Pärlor och ståltråd och bra tänger |
Dottern som vikareierar som
textillärare funderar över barnens kunskaper, det är inte självklart att ungar
i trean kan knyta en knut, det är ju kartdborrknäppning på det mesta. Hur många kan fläta en trefläta? Det
verkar som om barnen från byarna har lite bättre koll på virkning och stickning
än de i tätorten, kanske farmor och mormor funnits i närheten mera.
Kunskap, det är sånt man överbryggar generationsgränserna med.
Viktigt med fikakorg |
Ett slöjdresultat med tveksamt användningsområde |
Ringblomsalva med självklart användningsområde |