onsdag 21 december 2011

Tankspridd julvecka


Soffstickningen, fantasilös näverstickning


Ojdå det ska visst bli jul sägs det. Här i skogsbrynet är det lugnt och stilla och jag märker inte av eventuell julstress och så har jag råkat få igång två stickningar, så jag har också hållit mig lugn. Garnet tog slut på den ena sjalen så det blev bara en liten sjalsnutt. Jag låtsas att det är bra att det inte är en massa knöligt trassel som bara är i vägen.
Sjalsnutten, den ska kantas också, på något vis.
Och jag har bakat strassburgare och fruktbröd och jag har gjort leverpastej och bakat saffransbröd med svärmor. Och hårt tunnbröd med mycket frön i. Jag anser att jag har snyggat till mitt husmorsrykte hyfsat, det får duga så. I morgon ska jag nog städa lite, men bara lite sedan får dottern strö lite julstämning i form av hjärtan och tomtar över det hela.

Och så var det det där med julgran. Julgran är ett årligt familjetrauma. Jag föreslår i lugn och avspänd ton att någon ska ta en sväng i skogen och fånga en julgran, en liten en. Plötsligt är jag väldigt ensam och det beror inte på att alla störtat ut i skogen. Nej, de hade plötsligt annat att göra. De gånger Någon kommit hem med julgran så har jag betraktat som skogsvårdande insats. Vi brukar ha byns mest anskrämliga gran. De senaste åren har jag traskat ut själv och letat men i dessa magra marker finns det inga frodiga granar.
Mer om granproblem kan man läsa hos Karin Englund

8 kommentarer:

  1. Men numera finns det finfina plastgranar, förstår du, hur täta och fina som helst. Dem fäller man ihop ungefär som ett paraply och ställer undan till nästa år. Mycket praktiskt och adrenalinbesparande.

    SvaraRadera
  2. Vill inte ha plastgran. Tänk så många minnesvärda strapatser man kan få när man tar gran och så kan man glädja grannarna med att dom i alla fall inte har lika ful gran som vi.

    SvaraRadera
  3. Nåja, Kicki, har inte jag hämtat hem en hel del granar jag också? Och det är inte utseendet som räknas, det är funktionen. För övrigt är det väldigt svårt att se en grans inre när den maskerat sig i snö, och vi kanske inte brukar ha byns snyggaste gran, men oftast den mest personliga...

    SvaraRadera
  4. Du har så rätt, du har plockat många granar. Pensionären tar dock priset när det gäller personliga granar. Möjligen för att slippa uppdraget i fortsättningen.
    I år kan vi ta en vända bort mot skroten, jag tror det stod någon granruska där som såg lite levnadstrött ut.

    SvaraRadera
  5. Vad är det tänkt att näverstickningen ska bli? Och vad är det för garn du använder?

    SvaraRadera
  6. Näverstickningen blir i vanlig ordning en sjal, jag har bara ett nystan och när jag tittar på etiketten så ser jag att jag inte köper flera, 80 kr. Visserligen 100 gr men 75% ull och 25 nylon är lite för mycket plast för mig. Sandéns mini Palett heter garnet och ho vet var jag köpt det.
    Egentligen håller jag på att samla mig för en Haruni, tror jag, kanske.

    SvaraRadera
  7. Det låter som ett garn som mer är avsett för sockstickning.

    SvaraRadera
  8. Jo, om jag kollar riktigt noga på etiketten så.. Men eftersom jag har en svärmor som levererar ett par sockor i veckan (nästan) och jag inte klarar av att göra två av något så blev det en sjal istället. Alltså, när jag gjort en socka så tycker jag att nu är det klart. Och så ska det vara en till! Jobbigt ju.

    SvaraRadera