Gott nytt stickår
lördag 31 december 2011
måndag 26 december 2011
Ha-begär!
Eva i Stäket, hon kan sticka hon! Bild från hennes blogg |
Jag satt här i godan ro och slirade omkring på nätet och kollade andras
länkar och bloggar, mycket kul och fint finns det.
Och Plötsligt befann jag mig på Eva i Stäkets blogg.
Sedan halkade jag vidare till butiken
Jag fick faktiskt hjärtklappning, var ligger Stäket, jag
måste dit NU. Eller i alla fall när jag vunnit på triss (fast då måste man
kanske köpa lotter också) eller rånat en bank. Dom rånar ju oss så man kan väl
råna tillbaka lite.
Eva i Stäket har alltså en garnbutik, med böcker bland annat.
Den japanska stickbibeln t ex, diverse mönstersamlingar och garnerna! Det finns
kaschmirgarner och alpacka och silke, men silket var borettsilke, men ok det
var silke i alla fall. Vill ha! Alltihop!
Hon har både webbutik och "fysisk" butik.
Men när det gäller garn och tyg så vill man ju gärna ta i
det, klappa på det, se färgerna och lukta på det (atjoo). Det är väl bara så
att jag måste dit helt enkelt.
Jag hade råkat få igång två stickningar före jul, så jag har hållit
mig lugn. Garnet tog slut till den ena sjalen så det blev bara en liten
sjalsnutt. Jag låtsas att det är bra att det inte är en massa knöligt trassel
som bara är i vägen under jackan.
Dubbelloop |
Nu har jag listat ut, med pensionärens hjälp, att Stäket ligger utanför Stockholm och inte i Jämtland. Vilken tur att jag inte kastade
mig i bilen och for åt fel håll.
Ps. Jag är inte sponsrad av Eva Ds
fredag 23 december 2011
Julgranen är på plats
En budgetkrisgran |
Julgranen är på plats med dotterns hjälp. Plockad i skydd av
mörkret, vi är faktiskt delägare i mark i närheten men sådär i mörkret kan det
ju vara lite svårt att se var rågångarna går. Den såg rätt bra ut när vi var i
skogen, det gick över när vi kom in.
Dock har vi en gran.
Julskinka har vi däremot inte, vegetariandottern säger att
det inte gör något, vi har ju choklad.
Jag önska bara att alla ska få en lugn och skön helg.
onsdag 21 december 2011
Tankspridd julvecka
Soffstickningen, fantasilös näverstickning |
Ojdå det ska visst bli jul sägs det. Här i skogsbrynet är
det lugnt och stilla och jag märker inte av eventuell julstress och så har jag
råkat få igång två stickningar, så jag har också hållit mig lugn. Garnet tog slut
på den ena sjalen så det blev bara en liten sjalsnutt. Jag låtsas att det är
bra att det inte är en massa knöligt trassel som bara är i vägen.
Sjalsnutten, den ska kantas också, på något vis. |
Och jag har bakat strassburgare och fruktbröd och jag har
gjort leverpastej och bakat saffransbröd med svärmor. Och hårt tunnbröd med mycket frön i. Jag anser att jag har
snyggat till mitt husmorsrykte hyfsat, det får duga så. I morgon ska jag nog
städa lite, men bara lite sedan får dottern strö lite julstämning i form av
hjärtan och tomtar över det hela.
Och så var det det där med julgran. Julgran är ett årligt
familjetrauma. Jag föreslår i lugn och avspänd ton att någon ska ta en sväng i
skogen och fånga en julgran, en liten en. Plötsligt är jag väldigt ensam och
det beror inte på att alla störtat ut i skogen. Nej, de hade plötsligt annat
att göra. De gånger Någon kommit hem med julgran så har jag betraktat som
skogsvårdande insats. Vi brukar ha byns mest anskrämliga gran. De senaste åren
har jag traskat ut själv och letat men i dessa magra marker finns det inga
frodiga granar.
Mer om granproblem kan man läsa hos Karin Englund
fredag 16 december 2011
Ingen stickning!
Jag har ingen stickning på gång, undrar om det kan leda till
depression.
En hopplös historia har jag repat upp. Det skulle ha blivit
en sjal men tenderade att bli ett vinterbonat indiantält. En påse alpacka lejde
jag ut till en proffsstickerska Kicki Dahl som har Mora Stickverkstad. Men här kan man hitta hennes tröjor och mycket annat fint. Så jämnt
och fint och snabbt som hon stickar kan jag inte sticka. Hon har ingen
hemsida än, hon stickar ju i stället, men hon har ett telefonnummer, 070-3021012
om du behöver stickhjälp.
Och resten av mina projekt är färdigstickade, så när som på
urstickningen, ärvd av syrran för säkert 30 år sedan, upprepad ett par gånger,
garnet är omodernt, färgen är fel men jag kan ju inte slänga garn.
Det går ju inte, så GÖR man INTE!
Evighetsstickningen får vila ett tag |
Så nu sitter jag här som en tandlös hund i en benhög, jag
har garn, jag vet hur man gör men jag vet inte vad jag ska göra. Fast egentligen vet
jag ju att det blir en sjal till. Man måste ju ha en stickning på gång så man
kan ha något i händerna när man sitter och pratar. En del löser korsord för att
hålla huvudet igång och andra stickar.
måndag 12 december 2011
Porslin med problem
Det är inte så att jag samlar på porslin men en del porslin
gör mig fundersam. T ex den här tallriken, som föll i golvet häromdagen. Det är
Bengt Berglund på Gustafsberg som formgett den och den heter Bågskytt.
Men motivet är ju lite besynnerligt, på en matservis. Är det
från grekiska mytologin? I så fall skulle det väl vara en hind som fick pilen i
sig? Eller hade Berglund problem med att svälja och satte maten i halsen?
eller kanske en kanin |
Den lilla vasen är tydligen en produkt från studion men vad
betyder den lilla katten? Eller är
det en råtta?
lördag 10 december 2011
Kaos och katastrof ?
Det är kaos- och katastrofväder sägs det och något måste göras. Det är säkert kommunens fel.
Men här är det lugnt och fridfullt, som alltid. ett stilla snöfall och kanske en decimeter snö.
Ljusen i växthuset har slocknat så det får jag väl fixa till men annars så är här så fridfullt så.
Förutom att Blogger busar.
måndag 5 december 2011
Konst och hantverk hela helgen
Den här helgen har varit fylld av vackra bilder vackert
hantverk trevliga människor och ett riktigt skitväder.
I Gävle hade Lisbeth Wahlberg vernissage. Här och här finns artiklar om det.
Fantastiska textila bilder, nålningar skev en reporter. Broderi, nej inte riktigt men stygn och
ibland broderi och mycket applikation och mycket färger och mycket bra gjort.
Jag blev så till mig så jag kom inte mig för med att ta upp kameran. Det var
slarvigt. F’låt.
Emma kan man se mera av på Emma Frost |
På söndagen var det öppet hus på Sätergläntan.
Verkstäderna befolkades av engagerade elever som slöjdade och berättade. När
man lever internatliv i en så stimulerande och fokuserad miljö så är det
naturligtvis lätt hänt att bli nörd och blir man inte det så är man inte
riktigt seriös.
Fin söm på skjortan |
Går man på träutbildningen så vet man att trä är ett
oslagbart material som kan användas till det mesta. Smideseleverna vet att järn
är suveränt. Väveleverna mår väldigt bra för vävning är rytmiskt, färg och
form, matematik och hjärnträning och diagonalrörelse och så nyttigt så det är
nästan som yoga.
Sömnad ska vi bara inte prata om, det är ju nästan det bästa
av alltihop.
Kjortelsäckar är ett underskattat hjälpmedel |
Tröjor till skånska dräkter |
Vilka vantar !! |
Den optimala julklappen till sticknörden |
Men när vi var i Gävle passade vi på att titta in på IKEA
och för att köpa lagerhyllan Ivar. Ivar är slut och säljs inte mera. Vilket jag
anser vara upprörande! Och så träffade jag på en "broderad" kudde, dvs en binge full med exakt likadana kuddar som kostade nästan ingenting. Det
gjorde mig tankfull. Hur mycket betalt fick de som fick fram materialet,
transporterade, bearbetade, formgav, sydde, paketerade och så alla mellanled?
Det var skönt att komma till Sätergläntan efter den
kuddhögen.
torsdag 1 december 2011
söndag 27 november 2011
Köp inge brännvin till pappa…
Köp inge brännvin till pappa…
Och inte till mig heller.
Vi har lite problem med spriten i det här huset nämligen.
Det är inte så att vi är så värst törstiga av oss. Dessutom
är jag är ju allergisk mot rödvin. Och här i skogsbrynet gäller det att hålla
sig nykter, rätt som det är ska man köra bil. Den sista bussen går i sjutiden
på fredagskvällen och nästa kommer på måndagsmorgonen. Ska man någonstans så
blir det till att ta bilen eller cykla, en halvmil minst.
Inte är det så lyckat att dricka någon form av alkohol när
man stickar eller väver heller.
Och pensionären, f’låt Medaljören är mestadels på språng eller jobbar
med något.
Nej problemet är att barskåpet är fullt.
Det är inte exklusiva viner och uråldrig cognac och whiskey
som står där och trängs, acknej, det är diverse mystiska likörer och konstiga
saker som ungdomarna lämnat efter sig, bl a.
Det bär mig emot att säga till att nu får ni komma hem och
ta reda på resterna. Dom verkar ha samma problem som vi, det förblir
odrucket. En del flaskor har varit
med på några flyttar, punchen bl annat, den har varit här förr.
Äter dom aldrig ärtsoppa?
Kan man baka kakor på valnötslikör? Och vad gör man med en
estnisk likör som sägs hjälpa mot allt utom alkoholism och svartsjuka? Ingen av
oss behöver medicin för någondera.
Och jag är för snål för att hälla bort det.
Tips?
lördag 26 november 2011
Spetssjal
Det är kanske inte så dumt med lite planering |
Hur kunde jag glömma? När jag kom ner i källaren hittade jag
den senaste spetssjalen som jag blockat på ett par liggunderlag. Golvvärme är
bra när man blockar stickat, och det var ett par dagar sedan jag gjorde det.
Fria fantasier i hela sjalen, ingen som helst planering,
bara testat hela tiden. Bra blev det inte men det kunde blivit värre.
Den första och andra delen stickade jag: omtag, ta ihop 2
och ta ihop 2, omtag. Det blev väldigt elastiskt jämfört med mönsterfigurer
som jag stickade därefter. Mönstret drar ihop den delen och blir inte bra.
Garnet är lite för hårt och stickigt för en sjal också men
jag gillar färgen.
fredag 25 november 2011
Helgens nöjen
Hela helgen går åt |
Ibland kör dit ihop sig nåt alldeles förbaskat.
Dels har det kommit en massa roliga tidningar och jag vill göra chokladgodis och garva skinn (dvs lära mig) och planera trädgården och Gudrun Sjödén-katalogen glömde jag nästan att det var en klädkatalog för det var så fina bilder från Carl Larssongården.
och det är inte allt |
Och så borde jag ta itu med juleljusen, hälften funkar, dvs hälften på varje slinga. Vad gör man med det? man kanske kan väva in det i en varp och använda det till ljusvägg? men då är det väl bra om hela funkar kanske. Och är en hyfsad färg och inte kallt blåvit.
tisdag 22 november 2011
syjunta, tror jag
Det är något lurt med den vänstra koppen |
I morgon ska det vara syjunta här hemma. Jag vet inte
riktigt hur man gör men det ska nog bli trevligt. Det kommer en massa kreativa människor så det ordnar nog.
Troligen ska det drickas kaffe också, så jag har förberett
mig lite.
Det är en nåldyna. Fatet är fastlimmat och koppen är fylld med en påse sand och ett kaffebrunt tyg. |
söndag 20 november 2011
Vitlöken som inte
Hårdfrusen jord, ( fryst, frusen, frysen?) |
Vitlök ska sättas i jorden sent så den inte börjar gro för
tidigt och eftersom det inte har varit kallt, så värst, så blev det inget av
med den sådden.
Förrän i går.
Då var marken frusen och jag kom ingen vart med min lilla spade.
Men hällre brödlös än tandlös, eller hur det var, jag
hämtade den gamla isborren som vi brukar gripa till när marken frusit.
Jag vann! |
Det är en fördel om inte grannarna ser när jag står och
borrar med en isborr i trädgårdslandet. Dom kan börja undra.
Men när du ändå är här så kan du väl kolla länken på inlägget nedan, det är så fint. Ljudet på!
lördag 19 november 2011
onsdag 16 november 2011
Julklappstips mm
Bra faktaböcker är guld. Men kan man tänka sig någon
töntigare titel än Hemmets handarbetslexikon? I 20 band! Den är alldeles
underbar och tar upp, inte allt men det mycket när det gäller textila tekniker,
textil historia och textil konst mm. Tre sätt att sticka hälen på sockor t ex.
Får man tag på den komplett så har man gjort ett kap. De första 4-5 delarna är lätta att hitta, det är sedan det blir svårt.
Nästa kap är Stickboken av Maria Natter, ICA förlag. Där får
man veta hur man lägger upp en stickning, eller virkning för både högerhänta
och vänsterhänta. Varje textillärares dröm, för att inte tala om vikarien.
Sedan fortsätter boken med instruktioner i avigt och räta maskor, resårstickning,
patentstickning, hoptagning, flätor, spetsmönster och mycket annat. Det finns
både diagram, teckningar och foton. Det är så pedagogiskt så man blir alldeles
imponerad.
Och sedan ska man sticka något och ibland är det svårt att
ha koll på var man ska börja med ökningar eller mönster. Då finns det fiffiga
stickmarkörer men de är dyra så då kan man sno ihop några själv (eftersom de
arbetslösas köpkraft minskat med 100 kr/dag på 10 år, surt noterande)
Lite ståltråd, några pärlor och en avbitartång och en
rundtång, en plattång är bra att ha men inte nödvändig.
Nu känner jag mig nästan som 365 saker du kan slöjda.
söndag 13 november 2011
Konstiga vävstolar
Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga
vävstolar här hemma?
Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal
trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full
bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa
fram varpen ofta.
J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar |
Såhär ser själva kontramarschen ut. |
Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket
egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från
Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt.
Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av...
Ingen vet något
om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp från 70 talet satt det i den.
Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också,
130 bred, det är bra när man väver stora plädar.
Sedan köpte jag en vävstol med horisontell kontramarsch, den
var svår att förstå sig på, jag fick tillkalla hjälp.
Henning är inte som andra bandvävstolar, men välgjord |
Därefter kom Henning, ett underverk till bandvävstol. Jag
har letat uppgifter om Henning men det är tji, någon har någon gång vävt ett
band i den men sedan har jag inte hört ett knyst om den vävstolen. Tveksamt om
det var någon succé, man kommer ju ganska långt med en bandgrind också, men man
kommer verkligen ingen vart med Henning för den är tung och tar mer plats än en
bandvävstol brukar göra.
Sedan kom dottern hem med en vävstol som är det klumpigaste jag sett, Mycket ved! sa jag och dottern morrade.
Jag har intressanta vävstolar, finns det några
vävstolsforskare därute?Sedan kom dottern hem med en vävstol som är det klumpigaste jag sett, Mycket ved! sa jag och dottern morrade.
onsdag 9 november 2011
Rosengång
Kräver koncentration |
Nu har jag kommit igång med rosengången. Äntligen.
Problemet är bara att det otroligt vackra mönster jag såg
och blev inspirerad av inte alls är vackert längre. Det är rent ut sagt grovt
och klumpigt.
Så nu får jag tänka om.
Det ska vara lite tunnare, lite nättare. Hur det nu ska gå
till i ett ylledraperi. Och det ska vara ljusa nyanser hela vägen. På bilden är
det bara prov, jag försöker komma fram till hur rosengång fungerar, det var ju
ett tag sen sist, 40 år – drygt, eller vänta liten nu... Nej nu vill jag inte räkna mera det blev för
mycket, jag måste nog sätta mig och sticka några lugnande varv.
söndag 6 november 2011
Pandasjal klar
Pandasjalen är klar, den blev väl lite sisådär. Troligen gör
den sig bättre i flerfärgat garn.
Lisbeth på textilkonst tipsade om Katarina Bahwahs hemsida den fick mig att nästan tappa andan, där kan man snacka om stickning! För att
inte tala om vävarna. Alldeles underbara.
Kerstin och Annika som jag fick följa med till vävmässan, dom vann minsann en väska i tävlingen med vävtekniker. Väskan var vävd av
videoband och riktigt rolig. Och naturligtvis var jag till
återvinningscentralen med tre kassar videoband på sensommaren för nu skulle det
röjas. Det ångrar jag nu.
Vem kunde ana att gamla inspelade disneyband skulle komma
till användning?
lördag 5 november 2011
Ingen ordning på häxorna.
Nej nu får det bli rättning i leden här.
Här dräller det häxor lite hipp som happ och godis ska de
ha.
Var det inte häxhelg förra helgen när det var Hallowen? Och
så kommer de på nu Allhelgonadagens kväll! Samma sak var det i påskas.
Nej jag drog ner min häxhatt och väste åt dem att de var ute
en vecka för sent, men som tur var hade jag inte smällt i mig allt godis så det
fanns lite kvar åt dem.
Men de fick inget av blåbärstryffeln som VävAnnika kom med
smakprov och recept på. Spökligt
gott.
Blåbärstryffel
175 gr mörk choklad
1 dl vispgrädde, men jag tog cermé fraiche
¾ dl mörkt muscoadosocker
2 msk smör
1 dl blåbär
råsocker till garnering
Hacka chokladen och lägg i en bunke. Koka grädde, socker och
smör och häll över chokladen, låt det stå tills det smält. Rör ner bären.
Häll upp smeten i en pappersform, Annika föreslog en
mjölkkartong delad på höjden, så det blir som en lång låda alltså. Ställ det svalt, slicka bunken. När smeten
stelnat skär man den i fyrkanter och vänder i råsocker.
onsdag 2 november 2011
Formsvacka
Nu skulle ni fått se på fan men orken tog slut.
Rosengångsväven är klar att börja väva på. ”Lekväven” i
källaren är bara att solva och skeda. Men det tog stopp. Hungrig är jag också,
det får bli yoghurt.
Och jag vet vad det beror på, först ett besök på
Arbetsförmedlingen för att göra handlingsplan vilket är det mest meningslösa
som uppfunnits i den branschen. Därefter har jag varit anhörig och sett till
att gammal trött sjukling kom till sjukvården.
Vet ni att vid sjuktransport är det en chaufför och ingen
vårdpersonal? Det förutsätts att patienten ska kunna ta sig ut till bilen mer
eller mindre för egen hand, dvs fot. Det gick inte så nu har jag burit bår,
ganska tungt faktiskt. Bara båren vägde 20 kg. I ambulans är det två personal.
Det enda jag orkar göra åt bloggen idag är att byta vinjettbild, det var ju på
tiden.
fredag 28 oktober 2011
Pandasjal i silke
Silke liksom bara rinner iväg |
Pandasjalen som Susilull stickade inspirerade mig att
sätta igång. Visserligen har jag viss aversion mot stickbeskrivningar på
engelska, i synnerhet om det inte är konsekvent med förkortningar. Till slut
lyckades jag lista ut hur det var tänkt och nu är jag inne på den andra sjalen.
Denna gång i vitt ganska grovt silkigt silke.
Det är visserligen inget kyrkbröllop i annalkande så vitt
jag vet men nog skulle den passa på en brud – om den blir bra – om den blir
färdig.
Och om jag kommer underfund med hur jag ska blocka den. Ska
man blocka stickade silkesjalar? Någon som vet? Jag har letat på nätet men inte
hittat något om den saken.
Den där konstiga lilla korven är nystanet som jag stängt in i ett plastnät, ett sånt där som vitlöken ligger förpackad i. |
onsdag 26 oktober 2011
Pensionären blev Medaljör
Tvångsfotograferad tveksam medaljör |
I måndags var det dags för Nordiska Museets högtidsdag, den
24 oktober, och utdelning av medaljer och stipendier.
Pensionären har jobbat med ansökningar till stiftelser och
fonder hela vintern och fått ihop pengar som möjliggjort flytten av Gysinge
flottningsmuseum till Siljansfors skogsmuseum. Hela sommaren har han jobbat med
att se till att museiföremål flyttats. Han har varit med och byggt
utställningshall och förråd, han har funderat och planerat. Fem kilo har han gått ner.
I fredags var det invigning, vilket inte betyder att det är
färdigt.
Problemet med att leva med en pensionär är att man inte har
en aning om när det kan tänkas bli semester, det är som att vara arbetslös –
man är liksom aldrig ledig för vad ska man vara ledig från?
Nu är museet i alla fall invigt och medalj utdelad.
Arbetande Medaljör i trivselkläder |
Så kan man naturligtvis resonera länge om vad en medalj står
för.
lördag 22 oktober 2011
Ångvarpbåten Laxen tillhör numera Siljansfors skogsmuseum |
Ångvarpbåten Laxen, även den är igång och i sjön för första
gången på flera år.
Siljansfors skogsmuseums flottningsdel är färdig och invigd.
Ånglokomobil, dvs flyttbar ångmaskin |
Eller i alla fall invigt. Som vanligt var det jobb, småfix
och puts i sista stund. På invigningen hade jag en dammtrasa i väskan och hann
snygga till en glasskiva framför en fackföreningsfana innan gästerna kom.
Falukurirens reportage om invigningen kan du läsa här
Dalademokratens finns här.
Nu ska jag ta det lite lugnt och vila högerarmen som
tydligen fick slita lite mycket med tandborsten när jag putsade ren modellerna. Och jag tänker inte försöka förklara varken ånglokomobiler eller andra föremål, det är inte min bransch, jag bara snyggade till dom lite, fast inte ångmaskinen.
Flottningsmuseet låg tidigare i Gysinge. Orsaken till att
museet måste flyttas var främst att Sandvikens kommun minskade bidraget till
flottningsmuseet och höjde markhyran. Många av de utställda objekten kom från
Siljanstrakten. För Sandviken och Gysinge var det nog en lättnad att
Siljansfors fick ta hand om museet. För skogsmuseet var det en naturlig förlängning
av verksamheten och för Nordiska museet var det också en lyckad lösning. Så
pass lyckad att Pensionären får byta titel och f o m måndag tituleras
Medaljören.
måndag 17 oktober 2011
Det är alldeles naturligt.
Stenkista i minimodell |
Pålkran ca 70 cm |
Om man hittar en stenkista på matbordet så är det inget
konstigt med det och en pålkran och en timmerränna i arbetsrummet är helt
naturligt. Plus en massa saker som jag inte vet vad det är. Allt har med
flottning och timmerhantering att göra och är skalenliga modeller.
Jag förväntas göra ren sakerna från fågelskit och
spindelväv.
När jag gjort det körde jag ut alltihop till Siljansfors skogsmuseum, eftersom jag har en mycket liten bil var det ganska svårt att få
in timmerrännan och pålkranen, stenkistan gick däremot bra. I Siljansfors står
ett helt skilje och ännu flera saker som jag vet ännu mindre om och som också
ska göras ren.
Det är brådis för på fredag är det invigning.
Siljansfors skogsmuseum har fått överta hela Gysinge
flottningsmuseum och nu har alla saker flyttats. Båtar och pinaler i massor.
I Siljanfors stod modeller som var för stora för att
transportera och det är onekligen lättare att transportera mig än dammrännor
och sorteringsverk.
Spelflotte har tyvärr inget med musik att göra, vi är på ett flottningsmuseum nu |
När jag hittade spelflotten blev jag nästan kär. Alla modellerna är välgjorda i rätt skala och fina detaljer. Och när jag lyfte på taket på spelflotten så fanns det fyra sängar ett bord och en spis med en liten kaffepetter.
Det var så välgjort och gulligt så jag blev alldeles rörd.
Dörren t ex hade gångjärn och handtag och den gick att öppna och handtaget var
rörligt och fungerade. Spelen med sina mekanismer var helt intakta och ankaret
fanns på plats. Titta på handtaget och gångjärnen |
Årorna var så vackra, som fiolstråkar.
Idag lyckades jag få dit pipen och handtaget på kaffepettern.
Idag lyckades jag få dit pipen och handtaget på kaffepettern.
I övrigt ber jag om ursäkt för klen kamera och dåligt ljus.
Kliv in i min lilla kajuta, ber om ursäkt att jag inte städat under spisen men det var så svårt att komma åt. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)