Visst vinner jag underlägsenhetstävlingen?!
Mina stackars vindruvor var inte mycket att skryta med, Min taffliga åkervinda självdör väl snart. Min jord är så eländig så den är omskriven som den magraste i hela Ovansiljan. I den här byn bodde de fattigaste människorna.
Men det gör mig ingenting egentligen. Jag ställer gärna upp i tävlingar för att de som tycker att det är viktigt att vinna ska ha någon att vinna över. De får vinna över mig.
Det är visserligen inte mycket till strid eftersom jag inte kämpar så värst så vinsten känns kanske lite avslagen. Men de får ju vinna i alla fall.
En av mina släktingar åkte i en skidtävling när han var ett litet barn, han kom etta i sin klass eftersom han var ensam. Han tyckte det lät så lite med Etta så ha sa att han kom Femma för det var mycket mera.
Det där med tävlandet kanske för mänskligheten framåt på något sätt, men jag tycker det är bättre att hjälpas ut. Fast någon måste ju dra också, och vara förebild.
Tål att tänka på.
Mestadels om livet och tankarna i och kring mitt växthus, mina vävstolar, symaskiner, garner, tyger och alla idéer.
Skulle gladeligen kunna ställa upp i en tävling i att vara bäst i att vara sämst.
SvaraRaderaT ex en tävling i att baka småkakor. Där skulle mina fula skapelser hyllas som de uslaste som någonsin skådats.
Jag skulle nog kunna segra i flera olika andra grenar också när jag tänker efter.
Kolla in länkarna, du har stor chans att bli en överlägsen vinnare :D
SvaraRaderahttp://www.fobo.se/artiklar/vaxtodling/odlingsmetodik/odlaisand.shtml
http://www.barometern.se/bonus/hem_o_tradgard/tradgardsmastaren-som-valde-bort-jorden(65021).gm
Det var någon som skrev om tävlingar "Är att hinna före till ett fånigt litet snöre". Och som sladdis lyckas man ju aldrig vara bäst. Men så sa Luther(?) att "Adla nu till nöje detta tvång" Ok sa jag.
SvaraRaderaKakorna bakar svärmor så bra så och näst gång jag drabbas av entusiasm så ska jag odla, Åh då ska ni få se på fan!
eventuellt.
Apropå tävling så kom jag ihåg en händelse från 1993. Min son som då var 9 år fick ett nytt hjärta den 1 oktober 1992. sex månader senare så propsade han på att åka en skidtävling i Vilhelmina. Han åkte och tog dubbelt så lång tid på sig som den siste i tävlingen. Men visst var det en prestation av stora slag tyckte jag den stolta mamman.
SvaraRaderaUngar är tappra och måtte de bevaras från kunskapen om att de inte kan. Ungar kan allt som de vill, uppenbarligen.
SvaraRadera